Vaktlarna som hålls för ägg och kött är av arten japansk vaktel, Coturnix japonica. Den är nära släkt med den vilda europeiska vakteln, Coturnix coturnix.
Vaktlar är små marklevande fåglar som helst håller sig gömda. Dom lever i små grupper eller par och äter insekter, frön och grönt. En vaktel lever kort och intensivt: Den blir vuxen på ett par veckor men sällan mer än ett år gammal i det vilda.
Vaktelhistoria
Tamvakteln har hållits som burfågel i Japan i över 1000 år. Från början höll man vaktlarna som sångfåglar: Det var inte förrän i början av 1900-talet som man började avla på vaktlar för äggens skull.
Andra världskriget höll på att bli slutet för den tama japanska vakteln. Varianten som avlats fram till sångfågel dog ut helt. Varianten som hölls som produktionsfågel för ägg var också nära att utrotas, och alla vaktlar som finns idag härstammar från de fåglar som överlevde.
Den japanska vakteln har spridit sig över världen och förutom äggproduktion har man avlat på till exempel tyngd (som köttfågel) och färg.
Vaktelsorter
Det finns inte direkt några raser bland vaktlar. Om man avlar på en viss färg kan man använda namnet på färgen, om man avlar på vikt finns det olika viktklasser. Men även om exempelvis vikt är ärftligt så kan föräldrarna ändå få ungar av varierande storlek, eftersom i princip inga vaktellinjer har hunnit bli helt stabila i egenskaper. Så vill man hålla en grupp som en viss typ får man ta bort alla avvikande individer ur aveln.
Svenska namn på viktklasser
Det finns inte heller några riktigt etablerade namn på dom olika vikterna, och var man drar gränserna mellan dom kan också variera. Vill man veta vad man får om man köper vaktlar och ägg är det därför bättre att fråga vad fåglarna i gruppen väger. Men som en riktlinje:
- 150-200 g. är nära den vilda storleken och kallas oftast ”japansk vaktel”, eller bara ”vaktel”, ”vanlig vaktel”, ”normal” etc.
- 200-300 g. kallas ”jumbovaktel”, ”jumbo” och ”japansk jumbo”.
- 300-500 g. kallas ”fransk vaktel”, ”fransk jättevaktel”, ”fransk kulturvaktel” och ”fläskvaktel”.
Tyngre vaktlar är ofta lugnare än lättare. Den vanligaste storleken i Sverige är förmodligen jumbovaktel.
Utomlands används andra namn. I bland annat USA finns namngivna avelslinjer som t.ex. ”Texas A&M” (en vit vaktel som avlats för snabb tillväxt), men i grunden rör det sig det alltid om samma japanska vaktel.
