Föda upp vaktelkycklingar

Dom första dagarna är vaktelkycklingar små och känsliga. Dom växer snabbt och är vuxna vid 6-8 veckor, redan vid 2 veckors ålder kan man låta dom gå ute om vädret är varmt.

Första veckan

Startbur

Den första uppväxtburen kan bestå av t.ex. en rejäl plastlåda, som är lätt att rengöra mellan kycklingkullarna. Den måste vara så pass liten att kycklingarna inte kan förvirra sig bort från värmaren.

Buren ska vara bra ventilerad men det är viktigt att den har ett tak, eftersom vaktelkycklingar snabbt blir bra på att ta sig iväg — står buren på en plats dit råttor eller möss kan ta sig är det viktigt att den är inbrottssäker.

Startbur
Startbur för vaktelkycklingar: Handduk i botten, lutande värmetak, hemgjord vattenbehållare med stenar i botten och hemgjort fodersystem. OBS! att buren har ett tak med råttsäkert putsnät i när den inte fotograferas.

Värme

Nykläckta kycklingar kan föras över till uppväxtburen när dom hunnit torka så att dunet fluffat upp sig och de kan hålla värmen. Värme är viktigt, en liten vaktelkyckling kan snabbt bli nedkyld och dö.

Den första buren ska erbjuda möjlighet till olika värmezoner, från ca 37 grader varmt till svalare, så att kycklingarna själv kan ta sig till rätt temperatur.

Jag har använt ett värmetak, som inte blir varmare än ca 37 grader. Det har ställbara ben, så jag ställer jag det lutat: Längst in är det så lågt att kycklingarna kan stå med ryggen tryckt mot taket på samma sätt som de värmer sig under en mamma. Längre fram där benen står högre blir det mindre varmt. När kycklingarna sen växer höjer man benen.

Vaktelkycklingar som värmer sig mot taket där benen är som lägst.
Vaktelkycklingar som värmer sig mot taket där benen är som lägst.

Ett annat vanligt val är en värmelampa som hänger från taket, där det blir som varmast precis under lampan och svalare ut mot kanterna. Här får man mäta så att den varmaste zonen rakt under lampan varken blir för varm eller kall.

Underlag

Det är viktigt att underlaget i buren inte är halt, eftersom det kan orsaka benproblem. Tidningspapper är t.ex. direkt olämpligt.

Vaktelkycklingar pickar på allt som är smått för att se om det går att äta, så att undvika spån under den allra första tiden är också bra, så att dom inte råkar äta skadliga mängder av det. Jag brukar lägga ut en frottéhandduk: Det är ett bra underlag att strö ut mat på. När ett par dagar gått och handduken är för nedsmutsad tar jag helt enkelt bort den och låter kycklingarna gå över till strö.

Vaktelkycklingar på frottéhandduk.
Vaktelkycklingar som hittar smulat foder på frottéhandduk.

Foder

Vaktelkycklingar behöver foder med högsta möjliga proteinhalt: Vanligtvis ger man dom startfoder till kalkoner, som har runt 25% protein eller mer.

Startfodret kommer som krossade pellets, men för de helt nykläckta kycklingarna kan det vara så stort att dom har svårt att äta de större bitarna i krosset. De allra första dagarna kan man därför köra det i en mixer, kvarn eller mortel för att göra det ännu mindre.

När kycklingarna är som minst kan man helt enkelt ställa in ett lågt fat med pelletskross på, men också strö runt det i buren de första 1-2 dagarna tills de lär sig äta det — dom undersöker instinktivt allt dom hittar på marken och lär sig av sig själva att det är mat. Hur man än gör kommer dom gå runt i fodret och bajsa i det, så man behöver se till dom regelbundet och fylla på fodret i omgångar.

Vatten

Man kan använda en vanlig kycklingvattnare, ett fat eller annan anordning, men det viktigaste under den första veckan är att kycklingarna inte ska kunna kliva ner i vattnet. En vaktelkyckling som blir blöt blir ganska omedelbart nedkyld, och riskerar att snabbt dö.

Vanligt är därför att man lägger stenar i vattnet så att det ingenstans är så djupt att en kyckling kan kliva i det.

Friskt vatten är viktigt. I buren kan det smutsas snabbt ner av foder och bajs, och behöver kontrolleras och bytas ut för att inte bli en bakteriehärd.

Vattnare anpassad för vaktelkycklingar med stenar
Vattnare anpassad för vaktelkycklingar med stenar i vattenrännan.

Andra veckan

Redan efter en vecka har vaktelkycklingarna växt till sig rejält. Dom behöver fortfarande värme, men på alla andra sätt är dom mer robusta nu.

7 dagar gammal vaktelkyckling
7 dagar gammal vaktelkyckling: Synliga fjädrar men fortfarande mest dun på huvud och kropp.

Foder och vatten

Kycklingarna ska fortsätta få samma foder, men när dom blivit lite större har dom inga problem att äta krossade pellets som dom är. Man kan också ta bort stenarna ur vattnet.

Så snart kycklingarna är stora nog att kunna nå ner i det sätter jag in ett fodertråg, för att minska mängden matspill och nedsmutsning av maten.

Sänk värmen gradvis

Allt eftersom kycklingarna blir större får man höja värmetaket, om man har ett sånt. Mot slutet av andra veckan när dom har börjat få fjädrar över hela kroppen börjar jag också sänka värmen i små steg för att förbereda för flytt utomhus.

Ungfåglar

I slutet av andra veckan har vaktelkycklingarna redan fått så mycket fjädrar att dom nästan ser ut som vuxna vaktlar i miniatyr. Det är bara huvudet som fortfarande är lite dunigt.

14 dagar gamla vaktelkycklingar
14 dagar gamla vaktelkycklingar: Nästan vuxen fjäderdräkt.

Nu när dom har sin fjäderdräkt kan dom själva hålla värmen, och om vädret är bra och man gradvis vant dom av från värmelampan, kan dom nu få flytta utomhus.

Vid vilken ålder vaktlar bör få flytta utomhus har diskuterats, men jag har satt ut dom tidigt. Förutsättningarna har då varit:

  • Jag har inte räknat på åldern, utan sett på fjäderdräkten.
  • Jag har förberett genom att gradvis sänka temperaturen i buren tills den ligger nära temperaturen utomhus.
  • Jag har bara kläckt kycklingar under sommarhalvåret, så det har varit relativt varmt utomhus.
  • Ungfåglarna har gått dom första veckorna utomhus i en markbur med bra skydd från både regn och vind.

Med dom förutsättningarna har jag aldrig haft en ungfågel som mått dåligt av att flytta ut tidigt, och väldigt få problem med kycklingarna överlag.

Ungfåglar i den första uteburen
Den första uteburen. En del av sidorna är helt vindtäta.

Om man inte har möjlighet att flytta ut ungfåglarna bör man ha en större inomhusbur att flytta över dom till i den här åldern. Även om dom är mindre än vuxna vaktlar behöver dom mer yta än småkycklingar.

Ungfåglarnas behov skiljer sig från och med nu annars inte från vuxna vaktlars, förutom att det är bra att fortsätta ge dom foder med extra mycket protein tills dom är helt fullvuxna.

Könsmognad

Runt 6-8 veckor börjar vaktlarna bli könsmogna. Hönorna värper sina första ägg, tupparna börjar gala och så småningom försöka para sig med hönorna.

Viktigt är att se till att gruppen inte har för många tuppar per höna, för att undvika stress i gruppen och i värsta fall slagsmål och hackskador.