Burar och boende

Vaktlar hålls antingen i bur eller voljär. Dom kan inte gå fria på tomten: En utsläppt vaktel är en vild vaktel.

För att bygga vaktlarnas boende behöver man förhålla sig dels till lagen, dels till skötseln av buren, dels till vaktlarnas behov.

Lagkrav

Vaktelhållning faller i de flesta fall in under Jordbruksverkets L80: Sällskapsfåglar för sällskap eller hobby. Relevant för vaktelburar är:

• Buren ska ha en botten täckt med strö.
• Vaktlarna ska ha tillgång till sandbad.
• Minsta mått på längsta sidan är 70 cm.
• Minsta höjd är 60 cm.
• Minsta golvyta är 30 dm².
• Minsta golvyta/fågel för jumbovaktel är 4 dm².

…men ingen har direkt har tänkt på vaktlar här! Vaktlarna har egentligen inget behov av 60 cm takhöjd eftersom dom inte flyger. Däremot går dom runt på marken, och 4 dm²/vaktel är inte generöst med plats.

Skötsel av boende

Som vaktelskötare vill du kunna ge vaktlarna mat och vatten utan att de flyger ut. Du vill kunna hämta äggen som vaktlarna lägger runtomkring på marken, och kunna städa buren enkelt.

En bur behöver dörrar som kan öppnas på glänt så att du kan sträcka in en hand och och nå hela golvytan utan att lämna en vidöppen flyktväg om en vaktel blir skrämd. Hellre fler små dörrar än en hel sida som öppnas, alltså.

I min egenbyggda bur gjorde jag en mellanvägg med en stor öppning: Vaktlarna bor fritt i hela buren, men när det är städdags puffar jag över dom i ena halvan och stänger till. Då kan man städa den andra halvan i lugn och ro utan rymlingar.

En voljär med tak i ståhöjd och dörr att stänga till löser enkelt dörrar och städning, men att hitta äggen kan å andra sidan bli mer av en utmaning!

Vaktlarnas behov

Vaktlarna lever naturligt i par eller små grupper. Dom kan antingen hållas i bur i små grupper, eller i stora grupper i en voljär — som är tillräckligt stor för att kunna dela upp sig som dom vill. Det är viktigt att inte tränga ihop vaktlar, eftersom dom kan bli stressade och väldigt aggressiva mot varandra.

Golvyta

Ett bättre minimimått för golvyta än Jordbruksverkets är ca 10 dm²/vaktel. Sen stämmer det måttet bättre ju fler vaktlar du har i gruppen: 4-5 st vaktlar trivs bättre på en total yta av 50 dm² än vad 2 st vaktlar skulle göra om de hypotetiskt klämdes in på 20 dm². Ge vaktlarna plats!

Vind- och regnskydd

Vaktlar klarar vintertemperaturer, men dom måste skyddas från drag och från att bli blöta. En bur med skyddande väggar och tak kan stå ute hela året, gärna på en plats där den inte är utsatt för det värsta vädret. Annars är garage och uthus också bra platser för vaktelburar. I stora voljärer med öppna sidor behövs skyddade utrymmen inuti voljären.

Ljus

Buren behöver som minst få in naturligt ljus från solen. Vaktlarnas äggläggning styrs av dagens längd, utan stödbelysning värper dom inte under vintern. Vakteldagen är optimalt 12-14 timmar, och ljuset lagom så att de kan se men inte så starkt att de får beteendestörningar.

Inredning

Vaktlar lever på marken i buskage och snår. Dom vill känna sig skyddade men ändå ha koll på omgivningen, och gillar alltså varken stora öppna ytor eller helt instängda små lådor. Både burar och voljärer kan gärna ha ris och grenar som en del av inredningen. Vaktlar använder inte sittpinnar, och dom värper sina ägg på marken och inte i reden.

Golvet täcks med något strö, som både tar upp fukt och ger vaktlarna något att krafsa runt i. Någon variant av upphängda vattenflaskor är bättre för att hålla vattnet fräscht än vattenskålar. Mattråg med hål där vaktlarna sticker ner huvudet är bättre än helt öppna tråg, för att hindra vaktlarna från att skyffla ut sin mat på golvet istället för att äta den.

Vaktlarna håller sig rena genom att bada i torr jord, så dom behöver ett ”sandbad” fyllt med finkornig sand eller dammig jord. Sandbadandet är socialt, så se till att det finns plats för fler än en vaktel!